Ebba, Selma och kulturmännen

Ebba Witt-Brattström med nyutgåvan av Gösta Berling som hon skrivit förord till

För en tid sedan hade jag förmånen att få träffa litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström för ett samtal om Selma Lagerlöf och kulturmannen. Jag hälsade på i hennes lägenhet i Stockholm och på många sätt blev vårt samtal ögonöppnande.

I september kommer Ebba Witt-Brattström ut med sin nya bok ”Kulturkvinnan och andra texter”, där tre kapitel handlar om just Selma Lagerlöf.

En av texterna är en rasande anklagelseakt mot SVT för att de repriserade dramaserien Selma, som hon anser var historieförfalskande och borde begravas i ett ”kvinnoförnedringsarkiv” då den sexualiserade Selma Lagerlöf:

– Hon var ju ett geni! En kvinnlig författare som var världsberömd. Det är det som var det viktiga med henne, påpekar Ebba Witt-Brattström.

Ebba Witt-Brattströms mission är att skriva herstory, istället för bara history. I somras fick hon Mårbackapriset för att hon håller Selma Lagerlöfs författarskap levande.  Särskilt i ”Kulturmannen och andra texter” (2016) har hon belyst Selmas betydelse för kvinnokampen.

Men var Selma feminist? Ja, menar Ebba Witt Brattström. Att hon var en förespråkare av kvinnlig rösträtt är ett bevis. Men främst visar det sig i böckerna, som är pepprade med så kallade kulturmän. Det vill säga manliga ”genier”, som stöttas och dyrkas, men beter sig hänsynslöst mot omgivningen. Gösta Berling, Gunnar Hede i En herrgårdssägen och Karl-Arthur Ekenstedt i Löwensköldstrilogin är bara några exempel. Gemensamt för dem alla är deras egotripp mot undergången, innan de räddas av rättrådiga kvinnor. Mannen som kvinnans reformprojekt är enligt Ebba Witt-Brattström ett ”glödande tema” i Lagerlöfs författarskap. En kamp mellan det onda patriarkatet och det goda matriarkatet. Och om handlingen i debutromanen säger hon att:

–  Det är ju en superfeministisk plott egentligen!

Själv har hon läst Gösta Berlings saga inte mindre än 40 gånger.

– Jag läser den varje sommar, avslöjar hon och visar mig ett tummat läderinbundet exemplar, fullt med post it-lappar. Detta som förberedelse inför hennes förord till Bonniers nyutgåva av Gösta Berlings saga.

Men varför gör kulturmännen Selma till en feminist vars budskap är aktuellt än idag? Jo enligt Ebba Witt Brattström klär hon av en mansnorm, som fortfarande är förhärskande. Eller som Ebba själv säger, Selma punkterar en ” grundläggande assymetri mellan könen, där män räknas som mycket mer intressanta än kvinnor ”.

Inför vårt samtal förberedde jag mig genom att läsa  ”Kulturmannen och andra texter” (Norstedts) där Selma Lagerlöf också tillägnats flera kapitel. Jag rekommenderar verkligen den boken, men utfärdar samtidigt en varning. Efter läsningen framträder ett mönster i samtiden som är svårt att blunda för, och tiga om. Och när man studerar just Selmas feministiska gärning blir man lätt nerslagen över att vi inte kommit längre.

Selma Lagerlöf var ju en föregångare, med märkvärdigt få efterföljare. Hon blev den första kvinnan att få Nobelpris i litteratur 1909, och den första kvinna att väljas in i Svenska akademien 1914. Men om man tittar på just denna institution idag har inte mycket hänt. Nobelpriset i litteratur har delats ut sen 1901, men än idag – 116 år senare! – är bara 14 av pristagarna kvinnor. Statistiken över kvinnliga ledamöter bland de aderton är lika nedslående. Och den senaste prisutdelningen känns faktiskt som en uppvisning i det Ebba Witt-Brattström kallar ”kulturmanskramande”. Som bekant kom inte Bob Dylan till festen i december. Istället fick den ständiga sekreteraren Sara Danius o Co i princip truga på honom priset, och överlämna det backstage (!)  inför hans konsert i Stockholm.

Tänker ni kanske att ja, ”men Akademien är en gammal stofil institution,  inte representativ för samhället i stort”? Ta då en titt på den här skärmdumpen ur ”Kulturmannen och andra texter”:

Som ni ser är könsobalansen när det gäller  litteraturpriser regel, inte undantag. Det handlar enligt Ebba Witt-Brattström om prispolitik och en ”traditionell könskvotering”.

Jag frågade henne vad Selma hade sagt om hon kom till dagens Sverige. Svaret:

– Jag tror hon hade sagt, ” Det här är ju alldeles förfärligt! Har vi nu en jämställdhet som gagnar männen? Där kvinnor har 13 % lägre löner och mycket sämre pensioner? ” Sen hade hon slagit på TV:n och sagt: ”Men vad är det där för gubbe som sitter och gör sig bred,  och vem är den unga kvinnan som skrattar bekräftande bredvid? Har jag inte varnat för detta!?”

Vill ni veta mer om den feministiska aspekten av Selma Lagerlöfs författarskap? Slå då på P1 på annandag påsk den 17 april kl 8:00 – från Mårbacka! Där kan ni höra en intervju i ämnet med Ebba Witt-Brattström.