Jag har upptäckt Yates

Min fascination för ångestångande berättelser om dysfunktionella familjer tycks inte ha någon ände och har nu lett mig till ännu en mästarförfattare i genren: Richard Yates

The Easter parade (1976) handlar om två systrar och deras mor som flyttar runt i NY och dess förorter under sin uppväxt på 60-talet, i den sistnämndas ständiga jakt efter den ideala ytan att kunna visa upp för omvärlden. Överdrifter, lögner, charader och besvikelser blir självklara konsekvenser.

Den äldsta dottern, Sarah väljer som vuxen ett konventionellt liv med barn och sin ungdomskärlek på landet, medan den intellektuella lillasystern Emily väljer ett friare liv både när det gäller karriär och partners.

Det som förenar dem alla tre är deras idel misslyckanden och en stark drift att vilja dölja dem – det och ohejdade dryckesvanor.

Det är en stark känsla av att det inte spelar någon roll hur karaktärerna väljer att leva sina liv och vilka val de gör som biter sig fast efter att ha läst boken. Utgången är ändå förutbestämd.

Men jag är ju av precis motsatt uppfattning…
Alltså offermentalitet och självömkan är inget jag har mycket till övers för. Att man kan påverka sitt eget liv, istället för att ägna tid åt att missunnsamt studera eller följa andras, är min starka övertygelse. Och att ägna mer energi åt sin ytfinish – som att exempelvis som mamman ”Pookie” berätta mer om sina döttrars förträfflighet för andra istället för att säga det direkt till dem – är ett egoistiskt handlande för att positioner sig själv snarar än en kärleksförklaring till sina barn.

Och allt det där personifierar ju ”Pookie” och hennes två döttrar, om än på olika sätt. Så egentligen borde jag ju hata Yates och hans deppiga berättelse! Men det gör jag inte…

Det jag istället uppskattar är författarens förmåga att utan omsvep och kringelikrokigt pladder skapa starka känslor för dessa stukade karaktärer.

Betyg: 7 av 10

Egentligen var det filmen Revolutionary Road, med premiär för några år sedan, som fick mig att upptäcka den amerikanske författaren Yates.

Skoningslöst målades en berättelse om det unga medelklassparets våndor och desperation upp – som en följd av deras krossade drömmar och ambitioner, en förljugen fasad och olycklig kärlek.

Efter att ha sett filmen var jag bara tvungen att även läsa boken och ja, den var minst lika bra och får även den höga betyg: 8 av 10 minsann!

PS. Nästa bok jag väljer måste nog bli en mer positiv en…