Litteraturpris till Jan Lööf
Jan Lööf, författare och serietecknare bland annat, kommer att tilldelas Selma Lagerlöfs litteraturpris 2010. Han har skrivit och framförallt tecknat många kända barnböcker. Min Olle har i flera år haft “Örnis bilar” som favorit. En historia skriven av Carl Johan De Geer som berättar om alla småkillars fantasi – att få köra brandbilen och bärgningsbilen! Historien illustreras av Jan Lööf.
Det jag inte kan bestämma mig för är om jag tycker om Lööfs gubbar eller inte. Han har en väldigt speciell stil och figurerna har ofta ganska skrämmande och stela ansikten. Brandmännen i “Örnis bilar” för nästan tankarna till tyska soldater. Egentligen tycker jag att barn borde bli rädda för dessa märkliga karaktärer men Olle älskar som sagt sin bok. Vältummad är också en ABC-bok med många roliga och märkliga illustrationer.
Jag tycker det är ett roligt och bra val!
Magisk realism brukar ju Selma Lagerlöfs författarskap sorteras in under, och det gör Jan Lööf också med sina märkliga sagor. Första gången en tecknare får Selma-priset mig veterligen. Tittar man på listan över vila som fått detta pris så är den röda tråden rätt osynlig… Birgitta Trotzig var den första. John Ajvide Lindqvist har också fått det, och förra året Lars Gustafsson.
Vi har också Örnis bilar, Pelle och ficklampan mfl.
Men min favorit är Sagan om det röda äpplet som tycker jag är en av de bästa barnböcker som finns! Den fanns ju redan när vi var små och sen har jag köpt den i nyupplaga (eller om vi fick den på McDonalds, minns inte riktigt…)
Jag älskar Jan Lööfs böcker. En av de allra bästa tycker jag är “Ta fast Fabian” om den lilla apan som rymmer från zoo och tar sig tillbaka till sin mamma i djungeln. Man kan läsa boken flera gånger och upptäcka nya saker i de fantastiska teckningarna. På jazzklubben kan man till exempel se Charlie Chaplin, Fidel Castro, Albert Einstein och andra kända män bland publiken. På många bilder kan man dessutom hitta Jan Lööf själv där han står med sitt skissblock eller kanske är det också han som är den mystiska saxofonmannen.
Jag håller med min namne om att Sagan om det röda äpplet är en av de bästa barnböcker som finns. Man kan börja läsa den genom att berätta om bilderna jättetidigt, sedan blir det mer och mer läsning och storyn håller om och om igen. Vi har läst den hur många gånger som helst och alla ungar har älskat den. Ger även bort den i present på kalas titt som tätt. Så jag tycker det var ett kul och oväntat val av pristagare i år!