Syskonkärlek och utsatthet

Jag har läst två böcker av Carl-Johan Vallgren tidigare; ”Dokument rörande spelaren Rubashov” som vi pingleläste och som jag inte tyckte om, och ”Den vidunderliga kärlekens historia” som jag tyckte var OK, men inte mer. Sen dess har jag inte varit så sugen på att läsa Vallgren, men när jag såg det avsnitt av Babel där han var med blev jag nyfiken på hans nya bok, Havsmannen (Albert Bonniers förlag).

Och det är en riktigt bra bok som jag verkligen rekommenderar. Den handlar om Nella och hennes lillebror Robert och deras uppväxt i början på 80-talet i på västkusten. Barnen lever i en minst sagt dysfunktionell familj och Robert är också mobbad i skolan. Nella gör allt för sin bror och för att skydda honom sätter hon sig i skuld till den värste av mobbarna. Men hjälpen kommer från ett oväntat håll…

Det finns flera bottnar i historien som alla beskrivs på ett starkt sätt. En sådan botten, bokens huvudtema, är kärleken Nella känner för sin bror och hennes önskan att skydda honom från allt ont. En annan är den plågsamma utsattheten, våldet och misären i familjen och i skolan. Jag blir helt utmattad av att läsa om det, vill bara storma in i boken och ta bort barnen från det helvete de lever i. Och så det magiska och oförklarliga som händer, och hur Nella visar sin omtanke igen över den som inte kan försvara sig.

Det är också en fin beskrivning över tidsepoken, och jag som var ung på 80-talet känner igen mig i Takanooveraller och Date deodoranter. Det blir lite kul mitt i det hemska.