Hon älskade – Helena Henschen

Jag ville läsa en kärleksroman och lockades av titeln på denna bok. Ville drömma mig bort till kärlekens land men det blev inte riktigt som jag tänkt mig.

I den här boken berättar Helena Henschen om sin farmor Signe Thiel. Hon utgår från brev, dagboksanteckningar och lösa lappar som fanns i en blommig dalakista intill den röda länsstolen i Signes hem. Det som jag trodde skulle bli ett kärleksdrama blir istället en underbar kvinnoskildring av Signe som vi får följa från revolterande borgardotter i början av 1900-talet till engagemang i kvinnofrågor i Fredrika Bremer förbundet, vidare till arbete i svenska motståndsrörelsen under andra världskriget. Jag fascineras av drivkraften och kampviljan hos Signe och Helena Henschen gör berättelsen så levande och fokuset flyttas ibland till att handla om kvinnors kamp i ett historiskt perspektiv. Däremot blir jag besviken på kärleksdramat som skulle vara passionerat med himlastormande nätter. Hon får 6 barn, gifter sig och skiljer sig 2 gånger och jag kan se att kärleken också är hennes drivkraft men jag har svårt att relatera till hennes stora livskärlek, den tyske hjärnforskaren Oskar Vogt. Han verkar inte vara den passionerade typen och till råga på allt måste hon dela honom med hans hustru. De gör däremot flera spännande resor tillsammans alla tre och det blir många intressanta möten.

Efter att ha läst denna boken blir jag intresserad av Helena Henschens första bok I skuggan av ett brott där hon berättar om de von Sydowska morden som hennes mormors bror begick på sina närmaste släktingar för att sedan ta livet av sig själv. Ska definitivt köpas och läggas på hög.