En smärtande historia om kärlek
Nicole Krauss bjuder i Kärlekens historia på en mycket speciell och njutningsfull berättelse om kärlekens lidande och kärleken till böcker.
Denna smått fantastiska kärleksroman är befriad från det traditionella upplägget; pojke möter flicka och så levde de lyckliga i alla sina da’r. Det är snarare ett oerhört komplext alster, med rötterna i Polen strax före judeutrotningen på 30-talet, där vi får följa två karatärer.
Den ena är Leo Gursky som överlevde nazisttiden och flydde till Amerika. På ålderns höst bosatt i Brooklyn, där han är så ensam att han avsiktligt tappar mynt på golvet i affärer för att någon ska lägga märke till honom. Som ung skrev han en bok på jiddisch: Kärlekens historia för att lindra sin längtan efter Alma Mereminski, sin ungdoms kärlek.
Parallellt följer vi tonåringen Alma Singer, som fått sitt namn efter huvudpersonen i en bok på spanska som heter – ta dam! – Kärlekens historia. Almas israeliske pappa hittade den på ett antikvariat innan han dog i cancer när Alma var liten. Förlusten av pappan påverkar Alma, hennes lillebror och mamma oerhört starkt – men på olika sätt. Alma bli i teorin specialist på att överleva i vildmarken, lillebror ”Pippi” är övertygad om att han är näste Messias och mamman, ja mamman… är helt enkelt grundmurat deprimerad.
Krauss bjuder på en gripande berättelse om människoöden, men mest av allt är nog hennes roman en hyllning till just boken. Om bokens förmåga att ändra människors liv. Om bokens makt över människors liv. Om bokens kraft att binda samman människors liv.
Romanen växlar mellan berättarform, brev, bokkapitel, citat från boken om boken och reflektioner. Låter kanske svårt och lite pretentiöst – men det blir faktiskt varken svårtolkat eller besvärande. Tvärt om förstärker det berättelsen på ett naturligt sätt.
Genom Leo och Alma beskrivs djupa, starka och trovärdiga känslor av förlust, saknad och sorg. Otroligt nog blir resultatet en underbart vacker kärlekshistoria som jag verkligen vill rekommendera.
Betyg: 9 pinglor av 10
PS. Att läsa stora delar av boken på en solvarm klippa på Marstrand mellan morgonfika på Bergs konditori och sen lunch på Marstrands Wärdshus gjorde inte läsupplevensen mindre njutningsfull.
Tycker det märks vilka som denna författarinna umgås med, får en känsla av Siri Hustvedt. Känns som en bok för mig!
Boken inköpt och ligger nu och väntar på mitt nattduksbord. Får nog bli en av mina sommarlovsböcker med tanke på ditt tips om att läsa den på en solvarm klippa….
Boken ligger och väntar här hemma hos mig också. Något för hammocken i sommar.
Kanske Siri varit hennes bollplank? Jag får starka vibbar av Pauls historier också. Kan ju förklara en del av min beundran. Härligt tjejer – ni har något härligt att se fram emot.
Ska också inhandla denna inför sommaren. Längtar efter en härlig läsupplevelse. Det har gått trögt på sistone…