Lästips till minne av förintelsens offer

27 januari 1945 befriades koncentrationslägret i Auschwitz. Sedan 2005 är 27 januari en internationell minnesdag då förintelsens offer uppmärksammas på olika sätt världen över. Utmärkta Litteraturmagazinet tipsar om böcker som på olika sätt berättar om det krig och grymheter som vi fortfarande har svårt att förstå. Vi Pocketpinglor vill inte vara sämre. Vi har läst många böcker med koppling till andra världskriget genom åren och här kommer en liten påminnelse om dem samt några nya tips.

Boktjuven av Markus Zusak är en av de bästa böckerna jag läst. Den handlar om Liesel, en nioårig flicka som får flytta till fosterföräldrar då hennes föräldrar hamnar i koncentrationsläger. Handlingen är oändligt sorglig, men tonen i boken (berättarrösten är Döden) gör att man står ut. Väldigt speciellt skriven och komponerad. Älskar språket och känslan!Den lämpar sig också för tweens och tonåringar. Båda mina döttrar ( 12 och 10 år) har precis sträckläst den. Tycker den borde vara obligatorisk läsning i alla skolklasser, åtminstone på högstadiet. 28 februari har filmen premiär.

Livslinjer av Nancy Houston. Genom fyra sexåringar berättas en historia om en släkt där varje generation formats av den föregående. Det börjar med pojken Sol 2004 i San Fransisco. Sista berättelsen handlar om Kristina och hennes upplevelser 1944-1945.  Berättelsen är fiktiv men bygger på fakta om de Lebensbornkliniker som nazisterna startade under andra världskriget och på det faktum att Tyskland rövade bort  fler än 200 000 barn med ”ariskt utseende” i Polen, Ukraina och Baltstaterna för att ”germanisera” dem och kompensera tyska familjer som förlorat egna barn under kriget. En otroligt välskriven och bra bok som man  bara måste sträckläsa.

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz  av Göran Rosenberg.Göran Rosenberg försöker följa i sin faders fotspår på hans väg från Auschwitz (som fadern lyckades undkomma med blotta förskräckelsen då han turligt nog sorteras ut för att bli slavarbetare vid en fabrik i Tyskland vid krigsslutet) via de olika ”uppehållen” till Södertälje, platsen som blev faderns sista uppehåll innan han valde att ta sitt liv när Göran fortfarande var bara ett barn. Med journalistisk noggrannhet letar sig Göran Rosenberg tillbaka till utgångspunkten för resan. Vägen går via minnen, brev, tidningsartiklar och andras berättelser. Rosenberg gör även en egen resa och besöker olika platser i Polen och Tyskland och samtalar med människor som delger honom platsernas historia. Fokus ligger främst på de olika ”platserna”,  framförallt den sista platse, Södertälje, och deras påverkan på människorna som vistats där. Södertäljes historia som stad upptar en stor del av romanen. Rosenberg försöker att förstå och finna svaret till faderns svårmod via de platser som fadern upplevt.

Rismodern av Rani Manicka handlar om den indiska flickan Lakshmi som när hon är 14 år blir bortgift med en förmögen man från Malaysia. Hon tvingas lämna Indien och flytta med den dubbelt så gamle Ayah till den malaysiska landsbygden. Där inser hon att Ayah inte alls är rik och att guldklockan på hans arm var lånad. Lakshmi  föder sex barn och styr familjen med järnhand.  Hon kan aldrig förlåta Ayah att han en gång lurade henne och hon blir bitter och hård och ställer orimliga krav på sina barn. Sedan kommer den japanska invasionen under andra världskriget och sliter upp oläkbara sår i den redan sargade familjen. Boken innehåller fantastiska personporträtt och miljöbeskrivningar. Jag bara älskar den!  Själva berättelsen är fasansfull på många sätt, men ger en initierad bild av hur livet för den malaysiska befolkningen tedde sig under andra världskriget. Några stycken som etsas sig fast är hur alla familjer med flickor ”gör om dem” till pojkar, dvs snörar deras bröstkorgar och klipper dem korthåriga och får skolan att skriva in dem som pojkar. Allt för att undvika att den japanska lärarna som tar över undervisningen inte ska våldta dem. Äldre döttrar göms undan i lönnvrår, dolda källarutrymmen mm och får inte gå ut i dagsljus.  Våldtäkt var, liksom i många andra krig, ett väldigt använt vapen.

De fattiga från Lodz av Agustprisvinnaren 2009, Steve Sem -Sandberg. En bok om det judiska getto som nazisterna inrättade i den polska staden Lodz. Huvudpersonen är gettots judiska ledare som nazisterna utsett.  Jätteintressant bok som bygger på mycket research och som ställer många moraliska frågor. Jag uppfattar ledaren Mordechai Chaim Rumkowski som en hemsk människa, men frågan är om hans agerade ledde till att fler överlevde än om han handlat annorlunda och inte gjort gettot till ett mönstergetto och därmed en värdefull arbetsresurs för  nazisterna?

Pojken i randig pyamas av John Boyne är en otroligt stark berättelse och även en väldigt bra film. Det handlar om ett möte mellan två pojkar under andra världskriget, som kan läsas av både vuxna och lite äldre barn. Bruno är nio år och genom hans ögon får vi uppleva förintelsen på ett barns naiva och osentimentala sätt och kontrasten mellan oskyldighet och fruktansvärd grymhet ställs på sin spets. Den som läst boken glömmer den aldrig. Och filmen stannar kvar länge, länge.

I Wienerwald står träden alltid kvar av Elisabeth Åsbrink är en mycket intressant berättelse som bygger på verkliga händelser. Åsbrink får tillgång till 500 brev skrivna av den judiska flyktingpojken Ottos föräldrar.Med dem som bas berättar hon en historien om Otto som hamnar i Småland ,på den tiden ett av Sveriges nazistvänligaste områden, och så småningom blir dräng på familjen Kamprads familjegård Elmtaryd.

Utrensning av Sofi Oksanen som vi i Pocketpinglorna läst tidigare har också en koppling till andra världskriget även om historien rör sig från 30-talet fram till 90-talet.