Sommar 2014
En rookie som gjorde knock out på mig, en avlägsen släkting och en himla massa gamlingar. Det får bli min sammanfattning av höjdpunkterna i årets upplaga av Sommar i P1.
Trendigt
Ännu en sommar har passerat och med den en ny radda sommarpratare. Om jag skulle försöka mig på att spåra tre av årets trender är nog den första gamlingar. Både som pratade och som ämne. En annan trend verkar vara att våga utelämna tragiska uppväxtförhållanden och låta ämnet eller intresseområdet stå i fokus. Och slutligen verkar det våras för de riktiga nördarna, töntarna, geeks:en – och jag älskar dem alla!
Bea är min nummer 1
För allt i världen missa inte denna fantastiska kvinna. Garanterat ap-jobbig att umgås med privat, men vilket sommarprat. Full pott! Dessutom prickar hon in alla tre trenderna. Typ.
Bäst. I. År. Utan. Tvekan! Bea for president!
Listan blev lång, men nedan räknar jag upp mina favoriter helt utan inbördes ordning:
Vem kan värja sig mot Timbuktus knivskarpa formuleringar? Inte jag. Croneman var en positiv överraskning. Lika överraskande som att det visade sig att vi är släkt. Wikingsson gjorde sitt program på sin farmors 90-årsdag. Det var jättefint. Doktor Kyaga sparkade igång årets nördtrend och pinglornas sommarläsning förmerades verkligen av att lyssna på författarinnan Söderlind.
Edda Magnusson fick mig att vilja lyssna på Monica Z, Lars Palmgren bjöd på ett spännande äventyr, Nordin delade med sig av viktigheter, författaren Westö lyckades göra mig nyfiken och Linda Pira visade att allt går.
Det kanske ärligaste pratet kom från skådespelerskan Sofia Helin. Ja möjligen i konkurrens med kommunikationsfenomenet Navid Modiri… Applåd till Baker Karim för sin befriande avsaknad av schåser, trots det kulturhögdjuret han idag är.
Bi Puranen har jag aldrig riktigt haft kläm på. Det fick jag nu. PewDiePie var verkligen ingen bra sommarprataren men för en medelålders dam (som jag själv) var det ett väldigt utbildande program. Power woman Annie Wegelius öppnade för första gången dörren till sitt privatliv. FUCK CANCER! Agnes och Nalle är båda råbarkade akademiker med tyngd på verklighetsförankring och tillämpning, var och en på sitt område. Vilka hjältar. Känner mig väldigt ödmjuk inför personer som dom.
Äventyraren Kihlborg var den enda som fick mig att fälla tårar. Författarinnan Åsa Larsson gjorde skäl för sin titel. Vilken berätterska! Lena Lagergren, Gunilla Palmstierna-Weiss och Bea Szenfeld gav alla tre var sitt stycke viktig kvinnohistoria, från tre generationer.
Mustafa Can avslutade sommaren 2014 storstilat genom att intervjua några gamla, helt okända svenskar om sina livsöden. Vilken oväntad kraft det blev. Skickligt! Och slutligen det garanterat mest överraskande programmet av dem alla: Super-geeken Pääbo som berättar om sin forskning om DNA från neandertalare (hyperintressant), sin far – den världsberömde Nobelpristagaren som han bara träffade på lördagar under sin uppväxt eftersom professorns officiella familj trodde att han jobbade då (whoops!) – och om sitt sexuellt experimentella leverne i 70-talets Frisco (Respekt!). Jag vill träffa honom! Oj vad jag skulle vilja träffa honom.
Visst känns lite tomt nu när alla sommarprat är slut och hösten knackar på dörren? Längtar redan till nästa.
Oj, vad du har hunnit med Pia! Det är inte många av dessa jag lyssnat på… Timbuktu var riktigt bra och Söderlund berikade som sagt läsningen av Vägen till Bålberget. Nu har jag en diger lista att bocka av under höstens promenader 🙂
P.S Lite oväntat lyssnade jag på Börje Salmings prat och det var faktiskt intressant…
Åkt mycket bil de senaste månaderna…
Ja Salming var också helt ok, väldigt intressant att höra om det samiska påbråt.