Ännu en Perrin-pärla
Jag har sen tidigare läst Valérie Perrin med stor behållning, både ”Färskt vatten till blommorna” och ”Tre”. Båda romanerna helt underbara, både vad gäller handling, känsla och språk. Nu har hennes debutroman översatts och kommit ut på svenska, ”Glömda om söndagen”, och och jag är helt tagen. Vilken otrolig författare hon är!
Boken handlar om Justine, 21 år som bor med sina farföräldrar sedan hennes mamma och pappa dog i en bilolycka när hon var fyra år. Hon jobbar på ett äldreboende där hon lär känna Hélène, en äldre dam som berättar om sitt liv. Jag tänker inte berätta så mycket mer om handlingen, för som i de andra böckerna av Perrin är berättelserna fragmentariska och pusslas fram på ett sätt som gör att man vill sträckläsa för att förstå. Men på ett så fint sätt, allt känns så genomtänkt, varje ledtråd till händelserna är genialiskt uttänkt. Och handlingen är alltid komplex och med många bottnar.
Jag har lyssnat på alla tre böckerna, och Charlotta Jonsson som läst in dem gör det också så otroligt bra. Jag ser verkligen fram emot fler böcker av den här författaren
Men vad glad jag blir! Den ska jag läsa. Färskt vatten till blommorna är en favorit, räddade mig på flygresan till Rhodos förrförra sommaren. (Hatar att flyga, start och landning är värst men med en fängslande bok kan jag behålla lugnet)
Tyckte också om hennes tidigare böcker, ser fram emot att lyssna på denna.