Rafflande spänning i Bländverk

Några sommardeckare måste man ju ha, tänkte jag och jag grep tag i en av de nyutkomna pocketböckerna i hyllan, Bländverk av Tomas Eriksson. När jag väl öppnar boken några dagar senare blir jag överraskad – jag känner igen författaren och minns honom väl. För sju år sedan när jag satt i redaktionsledningen för TV4 Sverige genomgick jag en av hans utbildningar i situationsanpassat ledarskap, en väldigt bra utbildning som jag haft stor nytta av i mitt yrkesliv. Denna aha-upplevelse påverkar läsningen en aning. Som bokens hjälte, beteendevetaren Alex King, kan jag inte låta bli att se Tomas Eriksson framför mig. Jag förstår att han har lånat ut mycket av sig själv till sin huvudperson. I vilket fall som helst så sträckläste jag den här thrillern som har en snabb och spännande händelseutveckling fram till den mycket oväntade och finurliga upplösningen.

Två affärsmän blir skjutna i Stockholm av en professionell prickskytt – den första mitt under ett föredrag som Alex King håller för toppar inom näringslivet. Det visar sig att männen har blivit utpressade. De skulle dö om de inte betalade mångmiljonbelopp för beskydd. Eftersom Alex King är vittne till det första mordet får han träffa kriminalinspektör Nina Mander och börjar hjälpa polisen genom att göra personlighetsanalyser på offer, vittnen och misstänka gärningsmän. Alex King arbetar med samma modell som författaren Tomas Eriksson gör i verkligheten, nämligen kunskapen om olika människotypers kommunikationsstilar och indelningen av röda, gula, blå och gröna personer. Det är underhållande när han beskriver den extremt gröna dagisföreståndaren och stereotypen för en gul person, journalisten Fredrik Hellmark som mycket av handlingen kretsar kring.

Fredrik Hellmark har åtagit sig ett frilansuppdrag som går ut på att att skriva en biografi över en framgångsrik ledare inom näringslivet, men det visar sig att den organisation som toppchefen leder är allt annat än snövit. När Fredrik inte lyckas hålla den överenskomna deadlinen försvinner han med hela sin familj. Hans bror är kriminalkommissarie Gabriel Hellmark, som är hårt pressad av den svåra utredningen kring de mördade affärsmännen. Här skrattar jag igenkännande åt Gabriel, som liksom jag själv är en röd person, speciellt när han otåligt lyssnar på andras långa utläggningar och inte vill fjäska genom att vara trevlig mot högsta chefen. Men så där aggressiv är jag väl ändå inte, tänker jag också…?

Bokens upplösning är fantastiskt bra och lämnar inga lösa trådar. Jag läser gärna del två om Alex King, Illdåd, som kommer i september.

Läs mer om DISA-språket som Alex King använder sig av.