Många olika sätt att älska på enligt det vietnamesiska språket

Vi pinglor har ju tidigare läst och gillat Båten av den vietnamesiske författaren Nam Le, så när jag häromveckan fick syn på en annan vietnamesisk författare i skolbibliotekets personalhylla så väcktes min nyfikenhet. Ru (utgiven på det lilla bokförlaget sekwa som specialiserar sig på franskspråkig litteratur) är en till omfånget ganska kort roman skriven av författaren Kim Thuy som flydde som barn från Vietnam och numer bor i Canada. En liten roman som sagt men mellan pärmarna rör vi oss över årtionden och kontinenter.

Inledningsvis förklarar Thuy att ordet ”ru” på franska betyder ”bäck” men också ”flöde och på vietnamesiska betyder ”ru” ”vaggvisa” eller ”att vagga”. Dessa betydelser präglar väldigt mycket romanens karaktär som är just som ett flöde av minnen där man som läsare sakta vaggas med i hennes bilder. Minnena är väldigt fragmentariska (från en halv till en sida långa) och flödar fram helt okronologiskt. Kim Thuys familj tillhörde en rik vietnamesisk överklass som efter att kommunisterna segrat  tvingas fly landet. Vi får ta del av scener (ibland anekdotiska till sin karaktär) från tiden före kriget, under kriget och efter kriget. Vi möter miljöer från Saigon, från flyktingläger i Malaysia och från Canada där de såsmåningom hamnade.

Det är fascinerande miljöer och fascinerande människoöden som vi får ta del av. Små skarpa iakttagelser från vardagen i så väl rika och lyckliga miljöer (tex. familjens fina villa i Vietnam) som eländiga hemska miljöer (tex. båtflykten och tillvaron i flyktinglägret i Malaysia). Även ankomsten till ett nytt land och mötet med ett nytt språk och kultur förmedlas med värme och insikt. Det är mycket läsvärt! Men det finns något ändå som gör mig lite frustrerad under läsningen.

Alla dessa minnen som flödar till synes osorterat ger oss bara korta korta glimtar av författarens (eller berättelsejagets) forna och nuvarande liv. Det är så korta glimtar att man inte riktigt hinner greppa historien och hennes liv. Jag skulle vilja veta så mycket mer! Vem är hon egentligen? Barndomsupplevelserna i Vietnam varvas med hennes ungdomstid i Canada men man förstår också att hon återvänt en tid till Vietnam i vuxen ålder. Men när och var och hur? Jag vill veta mer! Jag vill få helheten! Och den får vi aldrig. Kanske är det som hon säger på ett ställe i romanen att hon är en ”hybrid” att hon inte vet riktigt vem hon är. Alla dessa fragment som är en del av hennes historia. Kanske finns det ingen helhet?

Det finns dock många intressanta ” kulturspaningar” som hon lyfter fram såsom exemplet med den lille vietnamesiska pojken som blev rasande när lagkompisarna i Canada rufsade om honom i håret när han gjort en fin räddning i en match. Att röra vid någons huvud är för vietnameser oerhört kränkande. Jag tyckte också om vietnamesiskans förhållande till begreppet kärlek. Språket har, förklarar Thuy,  flera olika ord för att älska; att älska utifrån tycke och smak (thich), att älska utan att vara kär (thuong), att älska förälskat (yeu), att älska berusat (mù quáng) och att älska av tacksamhet (tinh nghia).

Visst är det spännande att få ta del avv andra språk och kulturer! Vill ni få lite korta glimtar av en helt annan tillvaro än vår egen så rekommenderar jag absolut denna lilla roman.