GI – ingenting för mig

Den stundande beachsäsongen kan få den mest sansade kvinnan att tro på konstiga grejer…

Så här har det sett ut i mitt kylskåp de senaste tre veckorna – inte konstigt att jag misslyckats…

I mitt desperata sökande efter ett sätt att minska stussomfånget upptäckte jag denna bok under en av mina räder i bokhandeln: 6 kilo på 6 veckor av Ulrika Davidsson och Ola Lauritzson.

Trots den vansinnigt trista layouten innehåller denna kokbok en uppsjö av fantastiska rätter. Den ena godare än den andra. Och dessutom lättlagade. Helt kolhydratfria.

Så vad är problemet?

Jo efter tre veckor har jag inte uppnått den utlovade – ja näst intill garanterade – viktminskningen. Nej jag har lyckats gå upp två pannor! Så istället för att kämpa bort två ynka kilon har jag nu – inte mindre än – fyra oöverstigliga kilon att bekämpa. Dessutom är det mitten av april och jag ligger redan tre veckor efter.

Vad ska man säga… Vilseledande marknadsföring? Nej min självkritiska analys är att det är en överdosering av fett som är boven i dramat. Det och min oförsvarligt tröga hjärna som inte fattar att den enda vettiga metoden för viktminskning är att göra av med mer energi än man stoppar i sig.

När ska jag lära mig att det inte finns några genvägar?

Så betyget på boken som kokbok blir en stark 7:a, medan betyget på boken som hjälp för viktminskning blir typ -4…