Ny Atwood aktuell på svenska i höst!
Läser i Annina Rabes krönika (Svd) att en av Pocketpinglornas mest omdiskuterade författarinna, Margatet Atwood, är aktuell med nya romanen Syndaflodens år på svenska i höst. (Hälften av oss Pocketpinglor, däribland jag, älskar Margaret, de andra är inte lika förtjusta…)Margaret kommer även ut med nyutgåvor av två av hennes bästa böcker , Upp till ytan och Kattöga. Ser mycket fram emot det! “Margaret Atwood är en av vår tids mest intressanta författare, hon förnyar sig ständigt och det hon har att säga är alltid värt att lyssna på“, skriver Rabe. Och jag håller med. Skulle också vilja tillägga att det som fascinerar med Atwood är att hon alltid tycks vara lite före sin tid. Hon skriver om ämnen långt innan de är aktuella på den mediala och politiska dagordningen. Så självklart blir man nyfiken på vem hon är. Rabe skriver dock i samma krönika att hon även läst den enda hittills utgivna biografin om Atwood (Nathalie Cooke ,1998) och att den tyvärr är knastertorr och trist. Synd. Kanske läge för någon att skriva en ny?
Jag har också verkligen gillat Tjänarinnans berättelse och Oryx och Crake som vi har läst tillsammans. Atwoods världar är otroligt tankeväckande – både skrämmande och fascinerande på en gång. Kattöga och Upp till ytan har jag ännu inte läst och jag röstar därför för att någon av dem kommer med på höstens läslita.
Jag lägger en röst på det också! Oryx och Crake var en hit. Undras vad Kattöga och Upp till ytan handlar om? Vet ni?
Ok jag ger mig till känna och för talan för team-vi-som-inte-gillar-berättelser-om-grismutationer. 😉 Måste dock erkänna att berättelserna är oerhört tankeväckande. Jag kan faktiskt stoltsera med att varit på en föreläsning på KaU om författarinnan för många år sedan. Kanske den forskaren skulle bjudas in till Pinglorna och ge en fördjupning i ämnet Atwood?
Kyckling-mutationer tror jag det var… närmare bestämt levande kycklingben, utan armar huvud och allt annat som hör till kycklingkroppen! Tänkte på det när jag läste om köttklistret som nu gör intåg på matmarknaden. Som sagt, Atwood är ofta lite före sin tid!
Tjänarinnan berättelse gillade jag verkligen men Oryx o Crake blev lite för mycket för min smak. Fast tanken på färdigmuterade kycklingklubbor är ju inte fel. Det blir mycket spill på en hel kyckling… hehehe…
Oryx och crake hör till en av mina absoluta favoriter och Tjänarinnans berättelse var också en bok man inte glömmer. Har även läst Alias Grace som känns imagen och griper tag i hjärtat – byggd på en sann historia om ett gammalt rättsfall. Jag vill gärna läsa mer av Atwood i höst.