Flyktingflickorna – efterlängtad bok om en grupp i skymundan

Till midsommar kommer pastor Bengt Sjöberg i Filipstad ut med en unik bok. I Flyktingflickorna (Sjöbergs förlag) får vi ta del av sex unga kvinnors flykt till Sverige och deras kamp för att få stanna här i trygghet och frihet.

Boken, som jag fått förmånen att läsa i förväg, är en riktig bladvändare. Som läsare kastas man direkt till en strand där människor samlats i väntan på den gummibåt som ska ta dem till Europa. Den unga flickan Fariba från Afghanistan är där tillsammans med sin familj, men kommer i brådskan ifrån sina föräldrar. På medelhavet bevittnar på nära håll hur en annan båt sjunker och människor drunknar inför hennes ögon. Hennes egen båt är så överfull att hon inte ens kan ta sig till sin mamma vars färgglada sjal hon tog sikte på. Först vid ankomsten inser hon att kvinnan med sjalen inte är hennes mamma.

Att den övervägande delen av de som tar sig till Sverige på egen hand för att söka asyl är män är allmänt känt och sant, men ensamkommande flickor finns också. När kvinnor söker asyl tillsammans med sina fäder och män ses de ofta som bihang till mannen, trots att de kan ha egna asylskäl. Förföljelse på grund av kön blev grund för flyktingstatus i Sverige först 2006.  Att vara född till kvinna kan ju på många håll i världen innebära en risk för tvångsäktenskap eller könsstympning i barnaåren eller att mördas i hederns namn. Men att berätta om trauman orsakade av kvinnoförtryck är inte alltid lätt för en kvinna som fötts i ett land där just detta förtryck är institutionaliserat. Att till exempel ha blivit våldtagen av flyktingsmugglare är ingenting en flicka vill avslöja om hon uppfostrats i tron att hon bär hela sin släkts heder i sitt underliv, något jag fått bra förklarat för mig av afghanska dramatikern Monirah Hashemi här och här.

Som ideell flyktinghjälpare och juridiskt ombud har Bengt Sjöberg träffat tusentals asylsökande. De flesta har förstås varit män, men han har också lärt känna kvinnor och fått förtroendet att ta del av deras hemligheter. Tanken på att skriva en bok om just flyktingflickor föddes när han fick tillgång till en dagbok skriven av Selam, en tonårstjej från Libyen som tillsammans med sin lillasyster Selma rymde ensamma till Sverige för att söka asyl. Förutom Selam och Fariba möter vi också:

• Joy från Nigeria som lurades in i prostitution under slavliknande förhållanden i Italien.
• Sherine från Kurdistan som uppfostrades som pojke i en familj med bara döttrar men som fick sluta skolan och tvingades in i ett våldsamt äktenskap där hon våldtogs redan som 14-åring.
• Mahtab från Afghanistan som såldes som 13-årig barnfru till sin pappas barndomskompis men lyckades rymma innan bröllopet.
•  Ayan från Somalia som skadades för livet när hon som 12-åring fick brinnande plastkulor hällda över sig och höggs i ryggen med en machete efter att ha våldtagits av fyra män som hämnd för att hon vägrat gifta sig med en man ur deras klan.

Alla sex flickorna lyckades ta sig till Sverige. Några av dem lever ibland oss. Men alla fick inte stanna här.

Flyktingflickorna är som ni förstår ingen feel good bok. Bengt Sjöbergs mening med boken är att vi ska bli upprörda. Han vill sätta fokus på gruppen asylsökande kvinnor och hoppas väcka debatt för att deras eventuella flyktingstatus ska bedömas baserat på deras egen historia, inte männens, och att de ska få hjälp att bearbeta sina trauman.

Jag finner den här boken mycket angelägen eftersom den lyfter en osynlig grupp. Om man vill läsa mer i ämnet rekommenderar jag även Soheila Fors ”Bakom varje fönster bor ett hjärta” (Libris förlag) och jag väntar hoppfullt på Monirah Hashemis pjäs ”Vem tänder stjärnorna” om ensamkommande flickors flykt som skulle ha haft premiär i november 2020 men tyvärr ställdes in på grund av pandemin.