Fransesca – perfekt kickstart för sommarläsningen
Jag läser nästan aldrig deckare längre. Drabbades tyvärr av deckarmättnad för många år sen. Men när Lina Bengtsdotter kom ut med sin debut Annabelle för nåt år sen var jag tvungen att göra ett undantag. Lina är nämligen från Gullspång – en kommun jag har starka kopplingar till – och boken utspelade sig där.
Nu har jag läst uppföljaren Fransesca (Forum förlag) som också utspelar sig i Gullspång. Den unga Stockholmspolisen Charlie Lager återvänder här till sin barndomsort för att stötta sin bästa kompis Susanne som lämnats ensam med fyra pojkar. Charlie börjar snabbt intressera sig för ett cold case: en tonårig överklassflicka vid namn Fransesca Mild som försvann spårlöst från familjens herrgård Gudhammar i slutet av 80-talet. Charlie har aldrig hört talas om fallet och tillsammans med journalisten Johan börjar hon nysta – samtidigt som hennes egna bortträngda barndomsminnen som så kallat maskrosbarn åter vaknar till liv. Hennes mamma Betty, som dog när Charlie var liten, var allmänt ökänd på bygden och liksom i förra boken ska det visa sig att Charlies egen historia är sammankopplad till det fall hon utreder.
Annabelle var en riktigt stark debut, men Fransesca är faktiskt bättre! Den är tätare, mer intensiv och som deckare skickligare uppbyggd – så där så man bara måste läsa vidare.
De krassa men ändå respektfulla personteckningarna ger liv och djup åt karaktärerna. Miljöbeskrivningarna är detaljerade men samtidigt sparsmakade. Tillsammans skapar de en autencitet åt berättelsen. Till exempel när Charlie och Johan ”förhör” familjen Milds före detta trädgårdsmästare, under tiden som han kastrerar kultingar (givetvis under bedövning, han ”är väl ingen djurplågare”) – en genial scen!
Lina Bengtsdotter har helt klart utvecklat sin hantverksskicklighet som författare och jag blir dessutom väldigt imponerad av hennes bokliga bildning. Boken igenom pepprar hon berättelsen med litterära referenser. Man kan tex undra varför huvudpersonerna har så speciella namn, och det kändes vid en första anblick lite krystat. Men under läsningen får det sina finurliga förklaringar.
Det enda som gjorde mig besviken med Fransesca var slutet. Tyckte det kändes lite för likt slutet i Annabelle, och aningens för snabbt ihoprafsat vilket lämnade mig med en känsla av att ha snuvats på konfekten. Men jag hoppas verkligen på en uppföljare som förhoppningsvis knyter ihop några trådar.
Sammanfattningsvis kan jag säga att Fransesca är en bok att sluka under semestern, och den var perfekt att kicka igång sommarläsningen med! En bok man längtar till, som stannar kvar i tankarna och som man saknar när man läst ut.
Om Gullspångs kommun är lite smarta ser de till att ordna författarvandringar på byn med Lina Bengtsdotter. Kanske tycker de att hon tecknar sin uppväxtort i för svarta färger, men då tycker jag de ska tänka om. Vill ni veta mer om Gullspång och författaren – lyssna gärna på den här intervjun jag gjorde med Lina Bengtsdotter inför debuten 2017:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6728412
