Finstämt om val och handlingar och dess konsekvenser
Målarens döttrar utkom första gången 1997 och blev genombrottet för Anna-Karin Palm som romanförfattare. Nu har den getts ut på nytt på Bonnier Pocket (2016) som en läsarfavorit.
Boken växlar mellan två berättelser. I den ena får vi följa Maria och hennes bror Martin i deras sökande efter pappan som försvann spårlöst när de var barn. Deras historia utspelar sig i en nutid när boken gavs ut, men så här 20 år senare är det slående hur mycket världen förändrats sedan dess.
Maria och Martin lever sina liv i ett Stockholm (före internet och mobiltelefoner). En dag kommer ett paket med posten från England. Det innehåller en tavla målad av deras pappa. Det första livstecknet på över 20 år. Tillsammans bestämmer de sig att söka efter honom och reser med bil till södra England. I en tid när allt googlas och vi lämnar tusentals digitala fotspår efter oss är det med en viss nostalgi som jag läser hur de stannar och intervjuar människor, skriver brev som de får eftersända till nästa adress och om hur de ringer samtal från mynttelefoner osv.
Sökandet blir inte bara ett sökande efter en pappa utan ett sökande efter sig själva på många plan. Under resans gång tvingas de konfrontera sin barndom och hur den påverkat dem och de liv de lever idag. Allmänmänskliga frågor om kärlek, tillit, relationer, identitet och rädslor har ett eget spår i den fysiska resan.
Parallellt med Martin och Marias resa får också följa Laura. Hon är dotter till en konstnär och växer upp på den engelska landsbygden nästan 100 år tidigare. Hon är pappas flicka. Systern är mammas. Så blev det bestämt i samma stund som lillasystern föddes. Mamman dör när Laura bara är barn och där och då slutar hennes barndom. Under större delen av sin ungdom lever hon ett ganska isolerat liv i stark symbios med fadern och hans konstnärliga gärning. Han målar och hon analyserar och skriver om konst trots att hon egentligen skulle vilja måla själv. När fadern dör hamnar hon i ett deprimerat vakum, men bestämmer sig för att flytta till London och bo hos sin ensamstående farbror ett tag. Vistelsen förändrar hennes liv för alltid. Hon hamnar i en ung intellektuell konstnärskrets och börjar så sakteliga etablera ett eget liv i storstaden. Men hon brottas hela tiden med känslan av att inte passa in, av att vara en udda fågel som har svårt att anpassa sig till mallen, oavsett om det gäller det mer konservativa kvinnoidealet eller den kreativa och mer revolutionära konstnärsandan. Laura vill gå sin egen väg. Lauras val och öde får många år senare stora konsekvenser för Maria och Martin.
Det är en finstämd bok som väcker många funderingar om val och handlingar och hur de kan komma att påverka släktens framtida generationer.
Jag ger den fyra av fem pinglor.
