Jag har alltid varit svag för släktkrönikor och i synnerhet berättelser med förankring i Afrika.Det är på något sätt både exotiskt och välbekant på samma gång. (Vi har skrivit om ett antal här på bloggen bl.a. Komma och gå, Skära för sten och Americanah.) Jag minns just att en utav mina...
En på samma gång nästan olidligt vacker och smärtsam roman, eller egentligen någon slags memoar, har jag fullständigt uppslukats av under några dagar. Nämligen Tom Malmqvists ”I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv” (Natur och kultur). Med en oerhörd detaljrikedom skildrar Tom den fruktansvärda tragedi han fick genomleva för...
I dagarna är det 30 år sedan kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl. En sådan där nyhet som man verkligen minns från sin barndom. En skrämmande nyhet som dessutom inte låg alltför långt bort från trygga Sverige. Mitt nästa möte med Tjernobyl var när jag läste Svetlana Aleksijevitjs fantastiska reportagebok En bön för...
I sin roman ”Bära barnet hem” väver Cilla Naumann fram två berättelser, en fiktiv och en självbiografisk, som båda har moderskapet i centrum. I det självbiografiska planet möter vi ”jaget”, en svensk mamma till tre adopterade barn från Columbia. Tillsammans med sin äldste son återvänder hon nu till Columbia för...
Att Atwood är en favorit bland oss pinglor märks på de flertalet blogginlägg vi har haft om henne och de höga betygen vi gett till såväl Oryx and Crake som Syndaflodens år (den sistnämnda recenserade vi på uppdrag av Tara). Hennes sylvassa dystopiska skildringar av vår värld har inte lämnat...
