Det våras för serierna!
En glädjande tendens de senaste åren är att serier på allvar släpps in i de litterära finrummen. I år är den tydligare än någonsin, särskilt här i Värmland. Frödingssällskapets årsbok kom i år ut i serieform. Serietecknaren David Liljemark blev årets Värmlandsförfattare. Och nu har ännu en saga av Selma Lagerlöf blivit seriebok.
Förra hösten kom min favoritroman av Selma Lagerlöf, En herrgårdssägen, ut som seriebok. Tecknaren heter Marcus Ivarsson, och i sina sepiafärgade bilder lyckades han verkligen fånga Selmas magiska och tragiska saga om Gunnar Hede, alias Getabocken och hans räddare Ingrid som väcks från de döda.
Bortbytingen är en novell av Selma Lagerlöf som publicerades första gången i veckotidningen IDUN:s julnummer 1908. Berättelsen bottnar i den klassiska folktron på troll, men handlar egentligen om moderskärlek, medmänsklighet och som alltid med Selmas berättelser har den en tidlös sensmoral. Emelie Östergren heter serietecknaren som tolkat Bortbytingen. Det enda jag har att invända mot boken är att flera sidor lossnade redan vid första läsningen.
Det sägs att Selma Lagerlöf själv inte uppskattade att få sina berättelser illustrerade. Jag är glad att Emelie Östergren och Marcus Ivarsson inte låtit sig avskräckas. Jag är också tacksam för att den värmländska serietecknaren Malin Biller inte släppte sin dröm att göra en seriebok av Gustaf Frödings dikter (I varje droppe är en ädelsten, Kolik förlag) trots att hans litterära sällskap inte nappade på idén från början. I dessa dagar när skärmarna konkurrerar om barn och ungdomars uppmärksamhet är det en viktig gärning att tillgängliggöra de klassiska verken i en mer lättsmält form. Man kan tycka att Selma Lagerlöfs språk och Gustaf Frödings poesi i sig är tillräckligt bildrika, men ett sorgligt faktum är att svenska språket har förändrats så mycket de senaste 100 åren, att deras texter är svåra att ta till sig för dagens barn och ungdomar. Då kan en seriebok vara nyckeln till att tränga djupare in i skattkistorna.