Japansk sjöman förbryllar pinglor

Pocketpinglorna fastnar gärna i samtidsromaner med kvinnliga författare och därför försöker vi då och då ta oss an någon klassiker. Kultromanen Sjömannen som föll i onåd hos havet av Yukio Mishima har vi länge varit nyfikna på, inte minst för att vi hört Jonas Hassen Khemiri (en av våra favoriter!) nämna att den var en av hans tidiga stora läsupplevelser.

Vi hade väl ingen aning om vad som egentligen väntade oss och reaktionerna vid vår senaste pingelträff var av mycket blandat slag. Vi kände oss lite förbryllade över hur man ska läsa denna roman. Vad ville Mishima säga oss som läsare? Vi fnissade gott åt pocketupplagans framsida och konstaterade att förordet om Mishimas märkliga levnadsöde fascinerade och inbjöd till läsning. Men sedan gick åsikterna isär om huruvida detta var en läsvärd historia, eller inte.

I romanen möter vi den unge japanske pojken Nuboro, vars mamma änkan Fusako möter kärleken i sjömannen Ryuji. Nuboro fascineras och imponeras inledningsvis av den, i hans ögon, manlige och äventyrlige sjömannen, men när sedan Ryuji beslutar sig för att överge sitt sjömansliv och gå iland för att leva med Fusako, blir Nuboro omåttligt besviken. Tillsammans med sina fanatiska kamrater bestämmer han sig för att hämnas detta svek.

Pojkarnas fruktansvärda iskyla och grymhet förbryllar och vi har svårt att förstå eller beröras av deras livssyn. Däremot är kärlekshistorien mellan Fusako och sjömannen mycket fint skildrad och Mishimas sätt att växla mellan de olika karaktärernas perspektiv lyfter berättelsen. Den kalla nyårsnatten som Fusako och Ryuji tillbringar i en park är oerhört fint berättad från två olika perspektiv.

Förbryllningen över hur berättelsen skulle kunna tolkas ledde helt enkelt till en googling på nätet. Där kan man få ta del av analyser som fokuserar på Mishimas nationalistiska ådra. Fusako, som driver en modeaffär, lockas av det västerländska, och kan därför ses representera det ”nya” Japan som enligt Mishima lockades av det västerländska och var på väg att ge upp sitt ursprung. Att pojkarna ser sig tvingade att ta ut sin hämnd för att sjömannen – representant för människans (mannens?) storhet och friheten – överger deras ideal kan ses som Mishimas önskan att återupprätta det forna Japans storhet. Denna tolkning gav oss ändå ytterligare en dimension i vår läsning av denna något märkliga roman. Men, åh, vad vi skulle vilja höra Khemiris förklaring också!

Betyg: 3 pinglor